Venedig historia

Venedig är rikt på historia och från början känt som en sjöfartsstad och en handelsknutpunkt. Stadens historia går tillbaka ända till omkring 400 år efter Kristi födelse, då de första bosättningarna ägde rum i lagunområdet och grundandet av staden skedde. Venedig har varit kontrollerat av flera olika riken under historiens gång, med romarna och österrikarna som de mest framträdande, före det tillsist blev en del av Italien under 1800-talet.

Under 800-talet kontrollerades Venedig av Bysans det vill säga det östromerska riket som hade Konstantinopel (numera Istanbul) som huvudstad. Det var också den bysantinske kejsaren som utnämnde Venedigs första doge år 697 efter Kristus. En doge var namnet på den person eller ledare som innehade det högsta ämbetet i staden. Ledaren valdes på livstid och hade i Venedig i det närmaste absolut makt. Under 800-talet gjorde sig befolkningen i Venedig oberoende av Bysans och hävdade dessutom sin självständighet både mot östliga och västliga kejsare. Det var också under tidigt 800-tal som Venedigs stadskärna i det område som numera kallas Rialto, att ta form. Det var också i detta område som den första och länge enda bron över Canal Grande, Rialtobron, uppfördes under 1100-talet. Venedig började anta formen av en riktig stad med ett kommersiellt och administrativt centrum, men trots det fortsatte öarna i lagunen att långt fram i modern tid vara slutna enheter och centrerad kring sin församlingskyrka och sitt torg eller sin campo, det venetianska ordet för torg.

Venedig började från 1000-talet och framåt att upprätta kontroll över de närliggande områdena och man kom att tala om Venedig som en stormakt. Under perioden för högmedeltiden, det vill säga 1100-1300 talet utvecklades Venedig som handelsstad och kom att bli den ledande handels- och kulturstaden i östra Medelhavet och mycket rikt framförallt tack vare handeln med mellanöstern. Dessutom besegrades den stora rivalen Genua under 1300-talet vilket ledde till att Venedig fick monopol på handeln med Fjärran Östern. Med hjälp av sin starka flotta fortsatte Venedig att sträcka ut sig och området kom att innefatta Adriatiska havets östkust, Kreta och Cypern. Venedig handelsnät byggdes undan för undan upp och saknade motstycke. Som intressant kuriosa kan nämnas att börshandel, bankväsen, bokhållning och bankväxlar alla är venetianska uppfinningar.

Venedigs framgångar fortsatte utan motgångar och bekymmer fram till 1500-talet då problemen dök upp. Osmanska riket hade vuxit sig allt starkare och blev en huvudmotståndare i Östra Medelhavet vilket ändrade Venedigs monopolställning till havs till förmån för turkarna. Dessutom hade portugiserna upptäckt sjövägen till Indien vilket ytterligare minskade Venedigs handel och medverkade till stadens tillbakagång. Under 1500-1600-talet mötte Venedig territoriella förluster och förlorade Cypern och Kreta och andra landområden. Under 1600-talet hade Venedig inte kontroll på vare sig ekonomi eller politik men istället utvecklades Venedig som turiststad med en mängd casion som sedermera förbjöds. Venedig var bara en skugga av sitt forna handelscenter under 1700-talet och år 1797 föll republiken Venedig till sist för franska trupper ledda av general Napoleon Bonaparte. Motståndarna Österrike fick vid tidpunkten överta republiken i utbyte mot Lombar-diet. Samma år avgick den sista dogen i Venedig. År 1804 kröntes Napoleon till kung av Italien och återtog Venedig. Bara 10 år senare gav Wienkongressen tillbaka Venedig till Österrike. Tillsist kom dock Venedig under år 1866 att tillfalla Italien vid landets enande.



Kommentarer om Venedig historia
trevligt .
skapades 03/24/10 10:52:32

guldmynt i gamla venedig.
skapades 07/11/11 20:38:37

Kommentera gärna denna sida